Friidahansson

Jag tänker på när 2 helt olika människor en dag flyttade samman. Det var den lilla skogsmullen och hemmamysaren Josefin Hansén som varken visste vad "go crazy" eller "oj-jag-gjorde-bort-mig-men-jag-bara-skrattar-åt-det" innebar. Att mysa med godis och film var livet, och hellre cykeln än bussen för att ta bussen förstör miljön.

Det var den lilla byborn och fjortisen Frida Hansson som gick in för "go crazy" alldeles för mycket, och som tyckte att en icke galen kväll inte räknades som en lyckad kväll över huvud taget. Det var hon som sket i hur grön naturen var, sålänge där fanns pojkar med i bilden var allt frid och fröjd.

Två helt olika människor tvingades samman och första natten var ganska konstig. Kände knappt varandra, visste ingenting om varandra och båda var besvikna över att ha tvingats dela rum med någon över huvud taget.

Vi har tagit egenskaper från varandra, och gett egenskaper till varandra. Du har lärt mig att gå ut och kunna njuta av naturen och fågelsången, att det inte alls är kul att bryta mot alla regler som finns och jag kan faktiskt ärligt säga att jag också "får lite ont i magen" när vattnet i kranen bara står och rinner utan någon egentlig anledning.

Jag kan tydligt säga vilka egenskaper jag har delat med mig av till dig. I början var du ganska blyg och tyckte att det var mycket obehagligt men samtidigt lite häftigt att jag kunde gå fram och snacka med random personer. Vem är det som snackar mest nu?
En annan tydlig förändring är ju det där med nattklubb och barrunda. På fredagseftermiddagarna hör man dig "nä men ska vi inte dra ut ikväll? Jo men det gör vi va?".

Redan från början har vi kommit bra överrens. Visst kan vi bli irriterade på varandra, men vem blir inte det? Två pms:iga tonåringar i samma rum, säger bara "rummet med klös". Dock har vi aldrig bråkat. Vi har alltid stöttat varandra och hjälpt varandra och faktiskt tyckt samma sak.

Trots att vi är så olika, har vi faktiskt mycket gemensamt. Vi är båda väldigt generösa och tycker inte att det är jobbigt att hjälpa till. Djur är livet! Utan dem suger det. Vi tycker båda att gemenskap är viktigt och tar alltid den utanför:s parti. Mobbing är det värsta vi vet. Vi dömer aldrig folk. Det finns inga elaka människor, bara mer eller mindre snälla.

Vi håller hemligheter. Vi litar på varandra. Vi trivs i varandras sällskap. Vi kommer från helt olika hem och levnadssätt, men endå är vi så lika. Vi är "pensionärs-paret".

Mitt år på SSB skulle aldrig blivit såhär bra, om inte jag hade haft dig, Josefin Hansén.